ArA tar ställning mot rasismen mot det samiska folket

Med anledning av det seminarium som organiseras av Medeltidskommittén vid Göteborgs universitet 1 mars ”Nya perspektiv på samiska medeltid” aktualiseras behovet av att ta samiska krav på repatrering och återbegravning av samiska mänskliga kvarlevor på allvar.

Vid seminariet skall forskning som är utförd på stulna samiska kvarlevor, uppgrävda från sina gravar 1915 i syftet att skallmäta och därmed ”rasbestämma” samer, presenteras och diskuteras. Även om nutida forskning handlar om andra frågor än vad som var syftet 1915, så återstår det högst problematiska att detta är samiska mänskliga kvarlevor som stulits ur sina gravar och att det samiska samhället – enskilda personer, organisationer och Sametinget – har riktat återkommande krav på återföring och återbegravning.

Urfolket samerna har funnits på den fennoskandiska halvön – dagens nationer Norge, Sverige, Finland, Ryssland – åtminstone sedan den senaste istiden.  Samerna var en tydlig och självklar del av makteliten fram till den kolonisation som inleddes med etablerandet av nationalstaterna vid 1500-talets början. Med etablerandet av nationen Sverige från Gustav Vasas tid påbörjades en kolonisation av samer och samiskt territorium, en rasistisk kolonisation som har nära likheter med de europeiska kolonisatörernas övergrepp runtom i världen.

Från 1800-talet intensifierades kolonisationen och blev alltmer rasistisk. Forskare vid renommerade universitet som Lund och Uppsala samt Karolinska institutet började från tidigt 1800-talet peka ut samer som de Andra. Så småningom utsattes även levande samer – barn såväl som vuxna – för rasbiologiska undersökningar där samer utmålades som ”primitiva” och blev föremål för en statlig rasistisk särskiljande ”lapp-ska-vara-lapp” politik med förödande konsekvenser, såsom nomadskolor, tvångsförflyttningar, tvångsslakt av ren, tvångsassimilering till svenskhet, förluster av såväl rättigheter som mark.

Denna forskning pågick i olika former fram till 1960-talet. Den bedrevs med svenska universitet som plattform och med ekonomiskt stöd och uppmuntran av den svenska staten. Samiska kvarlevor samlades in i ”Vetenskapens” namn. Gravar grävdes upp. Tusentals fotografier togs av samer och tornedalingar med syfte att rasbestämma, kategorisera och sortera ut.

Än idag ligger samiska mänskliga kvarlevor kvar i lådor på museum och universitetsarkiv, och det saknas idag helt inflytande från samiska samhällets sida vad gäller etiska riktlinjer – i de fall etiska riktlinjer ens finns. Fotografierna från det av Sveriges Riksdag 1922 etablerade Rasbiologiska institutet, även nakenbilder, på såväl vuxna som barn, ligger åtkomliga under Offentlighetsprincipen, vid Uppsala universitetsbibliotek. Ifråga om de samiska mänskliga kvarlevorna har sedan länge krav riktats från det samiska samhället, från individer, från organisationer och inte minst från Sametinget (första gången 2007), om att repatrering skall göras, att de stulna kropparna ska återbegravas. Än så länge har inget skett, kropparna – kvarlevorna – ligger fortfarande kvar i lådor i svenska statens förvar.

ArA uppmanar ännu en gång ansvariga – framförallt Regeringen, men även varje universitet, statlig institution och museum som samiska mänskliga kvarlevor, att skyndsamt ta denna fråga på allvar och se till att repatreringsprocessen kan påbörjas på ett seriöst sätt i nära samverkan med det samiska samhällets olika företrädare – samiska organisationer, Sametinget, enskilda berörda samer som tillhör de släkter som utsatts – samt forskare som själva är samer och som själva har arbetat med dessa frågor. ArA stödjer även det förslag på en Sanningskommission som drivs av Sametinget tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen, för att sätta ljus på de övergrepp som gjorts och hitta vägar till upprättelse.

Slutligen menar ArA att forskning ifråga om samer och samiskt territorium framledes måste inkludera samiska röster i betydligt större utsträckning än vad som hitintills skett. Det är inte värdigt Sverige att fortsatt stå utanför den internationella utvecklingen ifråga om urfolksstudier/metodologi och det behövs åtgärder för att etablera detta ämnesområde i Sverige och att stärka närvaron av samer inom forskningsvärldens. Samiska inifrånperspektiv, samisk kultur, historia och tradition måste betraktas som självklara utgångspunkter för forskning och undervisning, samt erkännas som betydelsefulla för såväl det svenska samhällets som för det samiska samhällets utveckling.

ArAs styrelse, 1 mars 2016

ArA tackar May-Britt Öhman för hjälp med texten. 
Ett pressmeddelande har publicerats i bl.a. MyNews idag 1 mars 2016.

Antirasistisk helg för akademiker och aktivister

Antirasistiska akademin med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor bjuder in till en helgkonferens med
seminarier, diskussioner och releasefest!

Tema: Rasismen och antirasismen – utmaningar för akademiker och aktivister
När:
10-11 oktober 2015 (lör-sön)
Var: Göteborg: Allégården, Litteraturhuset och Världskulturmuseet
ArA har till denna helg bjudit in flera gäster som kommer göra uppvisningar och hålla i seminarier och workshops.
Se programet för mer detaljerad information: Program 10-11 okt

Den antirasistiska forskningens ställning
Under lördag förmiddag håller ArA sitt Årsmöte och gemensam lunch, kl 11-14 på Allégården.
Från kl 14 öppnar registreringen för konferensen och fram till kl 17 hålls ett seminarium och ett diskussionstillfälle.

Releasefest!
Ara har under året producerat två böcker:
Antirasistiska akademins antologi med texter från personer som skrivit om hur de på olika sätt drivit den antirasistiska kampen.
Antirasistisk ordbok med vetenskapligt grundade beskrivningar av olika begrepp som är relaterade till rasism och antirasism.
Detta firas på lördag kväll från kl 19 på Litteraturhuset med skumpa, vernissage och performanceuppträdande!

Forskning, undervisning och samverkan mot rasism
Under söndagen kommer det att på Världskulturmuseet hållas panelsamtal, presentationer, seminarier och workshops som rör temat forskning, undervisning och samverkan mot rasism.

Ladda ned program för utskrift här.

ArA i Almedalen

Rasismen i offentligheten – Vad säger politikerna?

Hur kan man tolka glappet mellan vad som är vardagen för de rasifierade migranterna och det politiska språket? Hur kommer vi åt diskriminerande strukturer utifrån denna undvikande retorik? Vad säger politikerna? Vad bör antirasisterna göra?

Rasistiska uttalanden och uttryck och en politisk integrationsagenda dominerad av ”skyll på offer retoriken” blir mer och mer accepterade i offentliga sammanhang. I det politiska språket talas det mer sällan om rasism och allt oftare om ”invandringskritik” och ”främlingsfientlighet”. I stället för att politiker och forskare frågar sig hur vi motarbetar rasismens strukturer får vi gång på gång höra frågan ”hur mycket kostar invandringen?” Hur kan man tolka glappet mellan verkligheten för de rasifierade migranterna och det politiska språket? Vad säger politikerna? Vad bör antirasisterna göra? Forskare och medlemmar i Antirasistiska akademin samtalar med politiker om dessa frågor.

Antirasistiska akademins brev till Regeringen angående inrättandet av ett forskningscentrum för studier om rasism och våldsbejakande extremism

Antirasistiska akademin, en ideell förening som under åtta år har samlat forskare som har rasism och antirasism som vetenskapligt fält, har med oro följt utvecklingen kring bildandet av Göteborgs universitets Centrum för studier om rasism och våldsbejakande extremism. Helene Hellmark Knutsson (s), minister för högre utbildning och forskning och Alice Bah Kuhnke (mp), kultur- och demokratiminister, motiverar regeringens satsning med att det nya centrumet ”kommer bland annat att organisera fortsatt implementering av Toleransprojektet”. (Göteborgs-Posten 150412).

Mot bakgrund av ministrarnas motivering bakom satsningen blir det uppenbart att regeringen saknar kunskap om vad rasism är, vilka som är dess orsaker liksom vilka mekanismer som ligger bakom dess reproduktion. Tolerans som begrepp innebär att ha överseende med ett fenomen eller person, dess premisser innebär att någon innehar privilegiet att tolerera medan den andre i bästa fall accepteras, med andra ord tolereras. Att ha överseende med någon annan är inte detsamma som att vara jämställd eller samexistens på lika villkor. Att definiera rasism som ett uttryck för brist på tolerans eller likställa rasism med intolerans innebär därför en grundläggande motsägelse. Att centrumet vilar på dessa premisser och tolkar rasismen utefter dessa ramar, påvisar således en allvarlig okunskap om rasismen och lösningarna mot den. Rasism existerar inte på grund av fördomar eller brist på kunskap om dess konsekvenser. Rasism kan definieras på många sätt men det gemensamma i dessa definitioner är att det handlar om makt och privilegier, om tröga historiskt förankrade samhällsstrukturer och om institutionaliserad och normaliserad diskrimineringspraxis. Det är därmed hela samhällets problem, inte bara ett fåtal intoleranta individers skapelse.

Processerna bakom rasismens utformning och vägen till dess hegemoniska ställning är lång och komplex, och en sådan analys kräver teoretisk och metodologisk kunskap om rasismens ursprung, dess betingelser och processer – inte kunskap om tolerans Att definiera rasism som en brist på tolerans eller likställa det med intolerans är dessutom ett slag i ansiktet på de många välmeriterade professorer, lektorer, forskare och doktorander som vid landets olika universitet och högskolor bedriver högklassig forskning om rasism, utvecklar teorier och metoder om rasism och samlar forskningsdata i ämnet av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Denna forskning sker utan något större erkännande och utan några särskilda satsningar från forskningsstiftelser. Det finns med andra ord en expertis vid landets högskolor som länge har väntat på att forskningen om rasism ska ges en större plats på den politiska agendan, och vilket skulle utgöra ett viktigt steg framåt i kampen mot rasism.

Vi ser med stort bekymmer att denna expertis som faktiskt råder har totalt förbisetts i beslutsfattandet. De andra experterna, det vill säga de många människor i Sverige som upplever och förstår rasismen som en egen erfarenhet och som kämpar mot den utifrån sina organisationer och nätverk, har inte heller blivit tillfrågade. Detta politiska och institutionella beslut förbiser den bredda och mångåriga kampen mot rasism som ett samhälleligt system och negligerar en väl etablerad antirasistisk forskning runt om i landet och i Europa. Regeringsförklaringen mottogs med hopp och förtröstan från vår organisations sida i höstas. Besvikelsen är nu stor när Regeringen i stället inrättar detta center i Göteborg med tolerans som ledord. En institutionalisering av forskningen om rasism behövs. Det har varit efterlängtat under en lång tid. Men beslutet fattades utan att konsultera experter, forskare eller folkrörelser. Det bådar inte gott. Vi väntar fortfarande på ett beslut om en satsning på forskning om rasism.

Styrelsen för föreningen Antirasistiska akademin
Adrián Groglopo, ordförande
Med ledamöterna Majsa Allelin, Daphne Arbouz, Samson Beshir, Carlos Díaz, Tobias
Hübinette, Edda Manga, Irene Molina, , Juan Velasquez.

Call for Workshops

Forskning, undervisning och samverkan mot rasism i dåtid, samtid och framtid

Datum: 10 oktober, 2015
Plats: Göteborg
Deadlines:
Call for Abstracts senast 30 maj
Färdiga bidrag senast 30 augusti
Key Note Speakers:
Diana Mulinari
Mireille Fanon-Mendes-France

Under de senaste två mandatperioderna har vi märkt tre trender. Den första är att rasism tagit allt större plats i offentligheten, vilket har bidragit till att den antirasistiska rörelsen vuxit som aldrig förr. Den andra är att intresse för antirasism vuxit kraftigt bland studenter vid våra högskolor. Den tredje är att statliga anslag till forskning med kritiska perspektiv på kolonialism, genus- och klass har minskat markant, och att forskningen om rasism har närmast obefintligt stöd.

Forskare och universitetslärare har samverkat på olika sätt med föreningar och nätverk som arbetar mot rasism. Men en stort del att detta arbete förs ännu på ett mycket fragmentariskt sätt. Inom Antirasistiska Akademin, ArA, verkar vi för att skapa möten där antirasistiska forskare och lärare kan träffas och artikuleras.

Årsmötet 2015 kommer att fokusera på hur forskning, undervisning och samverkan med den antirasistiska rörelsen har gjorts, görs och skulle kunna göras i den närmaste framtiden. Vi välkomnar bidrag från antirasistiska forskare och lärare såväl som från den antirasistiska aktivistvärlden till paneler, rundabordssamtal, paper presentationer, utställningar, multimediaproduktioner och uppträdanden på temat. Varje aktivitet kommer att disponera drygt 50 minuter i parallella sessioner. Om du vill arrangera en liknande workshop lämna en sammanfattning på 300 ord som kort beskriver upplägget i förhållande till konferensens tema. Det kommer att finnas bidrag för rese- och hotellkostnader till ett begränsat antal deltagare. Workshopen ska bilda underlag till en Open Access elektronisk konferenspublikation åtkomlig genom ArA:s hemsida, www.antirasistiskaakademin.se

Från Almedalen: Om att sätta förorternas problematik på den politiska agendan

Arrangör: IBF Uppsala universitet och Föreningen Antirasistiska akademin
Dag: 30/6 2014 15:00 – 16:00
Plats: Uppsala universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3

I de högt segregerade svenska städerna är många av förorterna från miljonprogramtiden hem för de människor som alltför ofta talas det om men alltför sällan betraktas som politiska subjekt. I diskussionen ämnar arrangörerna att öppna Almedalen för de politiska debatter som förs i det lokala samhället, i de svenska förorterna, platser som ofta glöms bort av ”den stora politiken”. Förorternas Almedal arrangeras i ett samarbete mellan Uppsala universitet och föreningen Antirasistiska akademin. Ekonomhistorikern Paulina de los Reyes från Stockholms universitet och ArA presenterar den nyutkomna rapporten ”Bilen brinner men problemen finns kvar” om händelserna i Husby maj 2013; Samson Beshir från ArA presenterar rapporten om Afrofobi utkommen 2014 där flera politiska krav formulerades; Valerie Kyeyune Backström berättar om organisationen Rummet, ett alternativt forum för att bedriva kampen mot rasism. Diskussionen leds av kulturgeografen Irene Molina och idéhistorikern Edda Manga.

Se seminariet här!

Medverkande:
Irene Molina, Professor i kulturgeografi, Uppsala universitet. 

Paulina de los Reyes, Professor i Ekonomisk historia, Stockholms universitet. 
Edda Manga, Fil Dr i Idé- och lärdomshistoria, Antirasistiska akademin ArA. 
Samson Beshir, Juridik student, Antirasistiska akademin ArA. 
Valerie Kyeyune Backström, Skribent, Rummet.

ArA fördömer upptrappningen av det nazistiska våldet

Tusental feminister/antirasister firade den Internationella Kvinnodagen på Moriskan, på Malmös Folkets park nära Möllevångstorget i lördags kväll.  Vid tolvslaget attackerades ett flertal personer av nazister efter en nattlig manifestation mot kvinnovåld. En person vårdas nu på intensiven med svåra skallskador och ytterligare tre personer har ådragit sig knivskador i armar och lunga.

”Kämpa Showan!!!” skriver förbundet Allt åt alla och hävdar att angreppen mot demonstranter inte kan ses som en isolerad händelse. Den anlagda branden mot Kvarnby folkhögskola i oktober 2013, de vänsterlokaler som har utsatts för klotter och fönsterkross samt den 16-årige SSU-medlem som attackerades i januari visar på en upptrappning av det nazistiska våldet i Malmö. Det nazistiska våldet mot enskilda individer och sociala rörelser som polisen tvekar till att erkänna, reduceras av flera massmedier till ”ungdomar som bråkar” eller rubriceras som aktioner av enstaka mentalt instabila individer.

Alla våra tankar och all vår kärlek går idag ut till vår vän”, skriver supportergruppen Ultras Malmö i dag på med anledning av attacken. ”Vår läktare är en plats för gemenskap och där alla med ett himmelsblått hjärta är välkomna. Vi kommer aldrig acceptera rasism och nazism på vår läktare eller i vår stad”. Den svårt skadade 25-åringen är en ledande gestalt i kampen mot homofobin och rasismen inom fotbollsvärlden. MFFs blå och vita flaggor var närvarande igår på Möllevångstorget där tusentals människor samlades med ett tydligt budskap: Inga nazister på Malmös gator. Liknande manifestationer hölls i flera städer.

ArA-akademin solidariserar sig starkt med offren för det nazistiska våldet i Malmö och med deras anhöriga och vänner. Vi fördömer upptrappningen av det nazistiska våldet i Malmö, i Kärrtorp och på andra orter i Sverige. Vi kräver att polisen effektiviserar sitt arbete att stoppa det nazistiska våldet. Vi kräver att alla politiska partier ska vidta politiska åtgärder mot det nazistiska våldet. Vi kräver att massmedia ska upphöra med sin skyddande attityd gentemot nazister. Vi uppmanar alla antirasistiska krafter i Sverige att stå enade i kampen mot rasism och högerextremism!

Publicerat på myNEWSdesk

ArA anmäler tv-programmet Jenny Strömstedt på Tv4 för etnisk diskriminering

Till TV och radio granskningsnämnden

Föreningen Antirasistiska akademin anmäler härmed Tv4 och programmet ”Jenny Strömstedt” Avsnitt 9” från den 21 april 2013 för ras- och etnisk diskriminering och kränkning under en öppen sändning. I programmet står en naken asiatisk man i studion framför programledaren Jenny Strömstedt och sångerskan Maja Ivarsson, samt övriga gäster, alla vita; hans kropp blir analyserad, kommenterad och granskad. Programmet var tänkt som en motreaktion till det danska TV-programmet “Blachman” som ansågs sexistiskt nedvärdera en människa framför TV-kamerorna. Meningen sägs ha varit att visa hur mäns makt över kvinnor konstrueras. Programmet sägs också ämna sätta igång en debatt om könsmaktsordningen. Men programmet i den svenska versionen utgör en rasistisk kränkning snarare än en föreställning om omvänd sexism i och med att en grupp vita personer i maktposition kommenterar en asiatisk mans nakna kropp. Om syftet var att vända på könsmakts-ordningen, varför användes då inte en vit mans kropp? Genom att en asiatisk mans kropp används som representation, framställs det som att det är de asiatiska männen – inte den vita svenska mannen- som upprätthåller könsmaktsordningen i Sverige. Inslaget i programmet är klart rasistiskt och påminner om den rasbiologiska traditionen att mäta, observera, diagnosticera och experimentera med icke-vita kroppar. Detta gjordes under institutionaliserade former när det rasbiologiska institutet i Uppsala (1922-1945) hade sin forskningsverksamhet kring studier om påstådda biologiska rasskillnader. Programmets producenter och programledare har använt sig av en liknande praktik och därmed spridit budskapet om att det fortfarande står i de vitas rätt att iaktta, kommentera, studera, analysera och utreda offentligt icke-vita kroppar. Detta bör förstås i en tid då rasistiska uttryck har florerat återigen via media kanaler, politiska kommentarer och riksdagspartier. Vi ser mycket allvarligt på att TV4 med dess ledning och personal nu väljer att sprida ut grova uttryck av rasism fastän kanalen under en lång tid har tagit ställning mot rasism.

Rätt till vård-initiativets gemensamma remissvar

I går svarade 42 organisationer i Rätt till vård-initiativet med ett gemensamt remissvar på Socialdepartementets promemoria Ds 2012:36 ”Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd”. Rätt till Vård-Initiativet anser att förslaget ger en viss vidgning av rätten till vård för personer som vistas i Sverige utan nödvändigt tillstånd. Särskilt bra är att barn som vistas i Sverige utan tillstånd ges samma rätt till vård som andra barn. Rätt till vård-initiativet är dock kritiskt till att Regeringen förslår att vuxna asylsökande och vuxna som vistas i landet utan tillstånd fortfarande inte ska ha rätt till vård efter behov och på lika villkor som bosatta. Regeringen borde gå längre och lämna förslag till lagstiftning i linje med vad SOU 2012:48 ”Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet” föreslog. Först då skulle svensk lagstiftning uppfylla de krav som medicinsk etik och grundläggande mänskliga rättigheter uppställer.

Läs Rätt till vård-initiativets gemensamma remissvar här!
Läs Rätt till vård-initiativets pressmeddelande 2012-11-08 här!

Följande 42 organisationer har underteckat Rätt till vård-initiativets gemensamma remissvar. Akademikerförbundet SSR, Amnesty International, svenska sektionen, Caritas/katolska kyrkan, Deltastiftelsen, Ersta diakoni, Etikkommissionen i Sverige – Nätverk för Mänskliga Rättigheter i asylprocessen, FARR, Fackligt center för papperslösa, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA), Föreningen Antirasistiska akademin (ArA), Helgeandssysrarna/Alsike kloster, Hiv-Sverige, International Federation of Medical Students’ Associations (IFMSA) Sverige, Immigrantinstitutet, Ingen Människa Är Illegal, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR), Liberala ungdomsförbundet, Läkare i Världen, Läkare Utan Gränser, Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor, RFSL, RFSL Ungdom, Riksföreningen för skolsköterskor, Rosengrenska stiftelsen, Rädda Barnen, Röda Korsets Ungdomsförbund, Socialistiska läkare, Svenska Barnmorskeförbundet, Sveriges Psykologförbund, Svensk sjuksköterskeförening, SRAT, Sveriges kristna råd (SKR), Svenska Logopedförbundet, Sveriges Läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet, Svenska föreningen för Hälsa och Mänskliga Rättigheter (HMR), Svenska Kyrkans Anställda I Sjukhuskyrkan (SKAIS), Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatris (SFBUP) flyktingbarngrupp, Tandläkarförbundet, TCO, Tinnerökliniken – Vård för papperslösa i Östergötland, Vårdförbundet, Vänskapsförening Sverige-Ecuador.

Publicerat hos Vård för papperslösa

Stoppa det rasistiska våldet

I fjol hade 20 procent av medlemmarna i Sverigedemokratisk Ungdom kopplingar till Vit makt-rörelsen. Med demonstrationen i dag vill de avleda uppmärksamheten från det rasistiska våldet, skriver Jeanette Escanilla med flera.

I dag samlas ungdomar i det rasistiska Sverigedemokratisk Ungdom, SDU,  i Uppsala för att demonstrera mot det de kallar det ”vänsterextrema våldet”. För oss är det uppenbart att deras syfte är att leda bort uppmärksamheten från rasismen och det rasistiska våldet. Och vi förstår varför det är angeläget för dem.

Nära en femtedel av dem som var medlemmar i SDU 2010 visade sig ha kopplingar till vit makt-rörelsen. En rörelse som har gjort sig känd för att använda hot och våld. (Källa: Expo). Det är viktigt att vi är många som tar avstånd från det meningslösa våldet som riktas såväl mot personer som inte är vita, mot personer som har slöja eller andra religiösa symboler på sig, mot hbt-personer, mot kvinnor som mot personer med en viss politisk uppfattning. Vi ser att rasismen och våldet ökar när klyftorna i samhället ökar. Om man blir av med jobbet, om ens barn inte får en trygg förskoleplats, om brorsan blir av med sjukpenningen och om svärmor inte hinner bli lyssnad till på vårdcentralen, då växer känslan av vanmakt och behovet av att hitta en syndabock. Samtidigt stänger vissa grupper i samhället in sig i fina villaförorter och barnen går i exklusiva privatskolor och betalar för att få vård på privata vårdinrättningar.

Det är därför viktigare än på mycket länge att vi kämpar för ett jämlikare samhälle där alla får utvecklas som människor utifrån sin fulla potential. Ett jämlikare­ samhälle minskar otryggheten, det leder också till minskad brottslighet och minskat våld och ökar dessutom hälsan hos befolkningen (Källa: Wilkinsson och Picket, Jämlikhetstanken). För att bekämpa den strukturella diskrimineringen krävs även att kunskap om antirasism, jämställdhet och hbt-frågor integreras i all undervisning i skolan och i yrkesutbildningar för alla som ska möta människor i arbetslivet. Det är viktigt att rikta uppmärksamheten mot dem som vägrar prata om strukturell diskriminering och i stället vill öka klyftorna.

Under alliansens tid vid makten har klyftorna i Sverige ökat (Källa SCB). Det är denna politik som skapar ett hårdare klimat och som delar upp samhället i de som har och de som inte har. På grund av en underliggande rasism som samhället inte riktigt tagit itu med blir syndabocken inte de som ansvarar för denna orättvisans politik utan de som invandrat till landet. Den 6 juni anordnar Nätverket Antirasister i Uppsala en demonstration för mångfald mot rasism och främlingsfientlighet (samling 12.45 i Slottsbacken). Vi hoppas att vi ses där så att vi blir många som visar att vi vill ha ett varmare och jämlikare samhälle fritt från rasism!

Text:
Jeanette Escanilla, Nätverket antirasister i Uppsala (NAU)
Irene Molina, Antirasistiska akademin (ARA)
Emma Wallrup, Vänsterpartiet
Anja Karinsdotter, Ung Vänster
Josefine Pettersson, SSU
Amil Sarsour, Gruppen för yttrandefrihet

Publicerat i 24UNT.