Antirasistisk helg för akademiker och aktivister

Antirasistiska akademin med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor bjuder in till en helgkonferens med
seminarier, diskussioner och releasefest!

Tema: Rasismen och antirasismen – utmaningar för akademiker och aktivister
När:
10-11 oktober 2015 (lör-sön)
Var: Göteborg: Allégården, Litteraturhuset och Världskulturmuseet
ArA har till denna helg bjudit in flera gäster som kommer göra uppvisningar och hålla i seminarier och workshops.
Se programet för mer detaljerad information: Program 10-11 okt

Den antirasistiska forskningens ställning
Under lördag förmiddag håller ArA sitt Årsmöte och gemensam lunch, kl 11-14 på Allégården.
Från kl 14 öppnar registreringen för konferensen och fram till kl 17 hålls ett seminarium och ett diskussionstillfälle.

Releasefest!
Ara har under året producerat två böcker:
Antirasistiska akademins antologi med texter från personer som skrivit om hur de på olika sätt drivit den antirasistiska kampen.
Antirasistisk ordbok med vetenskapligt grundade beskrivningar av olika begrepp som är relaterade till rasism och antirasism.
Detta firas på lördag kväll från kl 19 på Litteraturhuset med skumpa, vernissage och performanceuppträdande!

Forskning, undervisning och samverkan mot rasism
Under söndagen kommer det att på Världskulturmuseet hållas panelsamtal, presentationer, seminarier och workshops som rör temat forskning, undervisning och samverkan mot rasism.

Ladda ned program för utskrift här.

ArA i Almedalen

Rasismen i offentligheten – Vad säger politikerna?

Hur kan man tolka glappet mellan vad som är vardagen för de rasifierade migranterna och det politiska språket? Hur kommer vi åt diskriminerande strukturer utifrån denna undvikande retorik? Vad säger politikerna? Vad bör antirasisterna göra?

Rasistiska uttalanden och uttryck och en politisk integrationsagenda dominerad av ”skyll på offer retoriken” blir mer och mer accepterade i offentliga sammanhang. I det politiska språket talas det mer sällan om rasism och allt oftare om ”invandringskritik” och ”främlingsfientlighet”. I stället för att politiker och forskare frågar sig hur vi motarbetar rasismens strukturer får vi gång på gång höra frågan ”hur mycket kostar invandringen?” Hur kan man tolka glappet mellan verkligheten för de rasifierade migranterna och det politiska språket? Vad säger politikerna? Vad bör antirasisterna göra? Forskare och medlemmar i Antirasistiska akademin samtalar med politiker om dessa frågor.

Brev till Regeringen angående inrättandet av ett forskningscentrum för studier om rasism och våldsbejakande extremism

Antirasistiska akademin, en ideell förening som under åtta år har samlat forskare som har rasism och antirasism som vetenskapligt fält, har med oro följt utvecklingen kring bildandet av Göteborgs universitets Centrum för studier om rasism och våldsbejakande extremism. Helene Hellmark Knutsson (s), minister för högre utbildning och forskning och Alice Bah Kuhnke (mp), kultur- och demokratiminister, motiverar regeringens satsning med att det nya centrumet ”kommer bland annat att organisera fortsatt implementering av Toleransprojektet”. (Göteborgs-Posten 150412).

Mot bakgrund av ministrarnas motivering bakom satsningen blir det uppenbart att regeringen saknar kunskap om vad rasism är, vilka som är dess orsaker liksom vilka mekanismer som ligger bakom dess reproduktion. Tolerans som begrepp innebär att ha överseende med ett fenomen eller person, dess premisser innebär att någon innehar privilegiet att tolerera medan den andre i bästa fall accepteras, med andra ord tolereras. Att ha överseende med någon annan är inte detsamma som att vara jämställd eller samexistens på lika villkor. Att definiera rasism som ett uttryck för brist på tolerans eller likställa rasism med intolerans innebär därför en grundläggande motsägelse. Att centrumet vilar på dessa premisser och tolkar rasismen utefter dessa ramar, påvisar således en allvarlig okunskap om rasismen och lösningarna mot den. Rasism existerar inte på grund av fördomar eller brist på kunskap om dess konsekvenser. Rasism kan definieras på många sätt men det gemensamma i dessa definitioner är att det handlar om makt och privilegier, om tröga historiskt förankrade samhällsstrukturer och om institutionaliserad och normaliserad diskrimineringspraxis. Det är därmed hela samhällets problem, inte bara ett fåtal intoleranta individers skapelse.

Processerna bakom rasismens utformning och vägen till dess hegemoniska ställning är lång och komplex, och en sådan analys kräver teoretisk och metodologisk kunskap om rasismens ursprung, dess betingelser och processer – inte kunskap om tolerans Att definiera rasism som en brist på tolerans eller likställa det med intolerans är dessutom ett slag i ansiktet på de många välmeriterade professorer, lektorer, forskare och doktorander som vid landets olika universitet och högskolor bedriver högklassig forskning om rasism, utvecklar teorier och metoder om rasism och samlar forskningsdata i ämnet av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Denna forskning sker utan något större erkännande och utan några särskilda satsningar från forskningsstiftelser. Det finns med andra ord en expertis vid landets högskolor som länge har väntat på att forskningen om rasism ska ges en större plats på den politiska agendan, och vilket skulle utgöra ett viktigt steg framåt i kampen mot rasism.

Vi ser med stort bekymmer att denna expertis som faktiskt råder har totalt förbisetts i beslutsfattandet. De andra experterna, det vill säga de många människor i Sverige som upplever och förstår rasismen som en egen erfarenhet och som kämpar mot den utifrån sina organisationer och nätverk, har inte heller blivit tillfrågade. Detta politiska och institutionella beslut förbiser den bredda och mångåriga kampen mot rasism som ett samhälleligt system och negligerar en väl etablerad antirasistisk forskning runt om i landet och i Europa. Regeringsförklaringen mottogs med hopp och förtröstan från vår organisations sida i höstas. Besvikelsen är nu stor när Regeringen i stället inrättar detta center i Göteborg med tolerans som ledord. En institutionalisering av forskningen om rasism behövs. Det har varit efterlängtat under en lång tid. Men beslutet fattades utan att konsultera experter, forskare eller folkrörelser. Det bådar inte gott. Vi väntar fortfarande på ett beslut om en satsning på forskning om rasism.

Styrelsen för föreningen Antirasistiska akademin
Adrián Groglopo, ordförande
Med ledamöterna Majsa Allelin, Daphne Arbouz, Samson Beshir, Carlos Díaz, Tobias
Hübinette, Edda Manga, Irene Molina, , Juan Velasquez.

Call for Workshops

Forskning, undervisning och samverkan mot rasism i dåtid, samtid och framtid

Datum: 10 oktober, 2015
Plats: Göteborg
Deadlines:
Call for Abstracts senast 30 maj
Färdiga bidrag senast 30 augusti
Key Note Speakers:
Diana Mulinari
Mireille Fanon-Mendes-France

Under de senaste två mandatperioderna har vi märkt tre trender. Den första är att rasism tagit allt större plats i offentligheten, vilket har bidragit till att den antirasistiska rörelsen vuxit som aldrig förr. Den andra är att intresse för antirasism vuxit kraftigt bland studenter vid våra högskolor. Den tredje är att statliga anslag till forskning med kritiska perspektiv på kolonialism, genus- och klass har minskat markant, och att forskningen om rasism har närmast obefintligt stöd.

Forskare och universitetslärare har samverkat på olika sätt med föreningar och nätverk som arbetar mot rasism. Men en stort del att detta arbete förs ännu på ett mycket fragmentariskt sätt. Inom Antirasistiska Akademin, ArA, verkar vi för att skapa möten där antirasistiska forskare och lärare kan träffas och artikuleras.

Årsmötet 2015 kommer att fokusera på hur forskning, undervisning och samverkan med den antirasistiska rörelsen har gjorts, görs och skulle kunna göras i den närmaste framtiden. Vi välkomnar bidrag från antirasistiska forskare och lärare såväl som från den antirasistiska aktivistvärlden till paneler, rundabordssamtal, paper presentationer, utställningar, multimediaproduktioner och uppträdanden på temat. Varje aktivitet kommer att disponera drygt 50 minuter i parallella sessioner. Om du vill arrangera en liknande workshop lämna en sammanfattning på 300 ord som kort beskriver upplägget i förhållande till konferensens tema. Det kommer att finnas bidrag för rese- och hotellkostnader till ett begränsat antal deltagare. Workshopen ska bilda underlag till en Open Access elektronisk konferenspublikation åtkomlig genom ArA:s hemsida, www.antirasistiskaakademin.se

Från Almedalen: Om att sätta förorternas problematik på den politiska agendan

Arrangör: IBF Uppsala universitet och Föreningen Antirasistiska akademin
Dag: 30/6 2014 15:00 – 16:00
Plats: Uppsala universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3

I de högt segregerade svenska städerna är många av förorterna från miljonprogramtiden hem för de människor som alltför ofta talas det om men alltför sällan betraktas som politiska subjekt. I diskussionen ämnar arrangörerna att öppna Almedalen för de politiska debatter som förs i det lokala samhället, i de svenska förorterna, platser som ofta glöms bort av ”den stora politiken”. Förorternas Almedal arrangeras i ett samarbete mellan Uppsala universitet och föreningen Antirasistiska akademin. Ekonomhistorikern Paulina de los Reyes från Stockholms universitet och ArA presenterar den nyutkomna rapporten ”Bilen brinner men problemen finns kvar” om händelserna i Husby maj 2013; Samson Beshir från ArA presenterar rapporten om Afrofobi utkommen 2014 där flera politiska krav formulerades; Valerie Kyeyune Backström berättar om organisationen Rummet, ett alternativt forum för att bedriva kampen mot rasism. Diskussionen leds av kulturgeografen Irene Molina och idéhistorikern Edda Manga.

Se seminariet här!

Medverkande:
Irene Molina, Professor i kulturgeografi, Uppsala universitet. 

Paulina de los Reyes, Professor i Ekonomisk historia, Stockholms universitet. 
Edda Manga, Fil Dr i Idé- och lärdomshistoria, Antirasistiska akademin ArA. 
Samson Beshir, Juridik student, Antirasistiska akademin ArA. 
Valerie Kyeyune Backström, Skribent, Rummet.