Etnocentrism innebär att man sätter den egna kulturen i centrum och betraktar och bedömer världen utifrån sin egen position och erfarenhet. Man betraktar sin egen specifika position som universell och antar att alla andra delar, och borde dela, ens egna kulturella föreställningar och normer. En aspekt av ett etnocentriskt synsätt är således att man antar att de förhållanden och kulturella föreställningar som gäller för den egna gruppen/kulturen återfinns överallt. Men etnocentrismen innebär också att man förutsätter att de synsätt och värderingar som man själv har är de enda sanna och riktiga som alla andra borde dela. Etnocentrism förklaras ofta som brist på kunskap och information. Ett problem med detta synsätt är dock att etnocentrism ses som något ofarligt och oskyldigt. Relationen mellan makt och etnocentrism osynliggörs därmed.
Alla grupper och kulturer har inslag av etnocentrism i den meningen att man tenderar att betrakta och se världen utifrån sin egen position. Som ett resultat av kolonialismen och den makt som Västvärlden och Europa har i dagens värld är det dock den europeiska/västerländska etnocentrismen, som går under beteckningen eurocentrism, som av självklara skäl stått i centrum i debatten kring etnocentrism. Västvärlden har stor makt över kunskapsproduktionen i dagens globaliserade värld, inte minst forskningen. Detta innebär att stor del av den information och kunskap som produceras och konsumeras världen över är just eurocentrisk, dvs. producerat utifrån ett specifikt västerländskt perspektiv.
Exempelvis beskrivs debatten kring globalisering i dag av vissa som etnocentrisk (eurocentrisk). Det som är observerbart från en västerländsk horisont – ökad rörlighet av människor, kapital och information över nationsgränserna – beskrivs som ett globalt fenomen. En ofta förekommande tanke här är att dessa processer genererar en gemensam homogen erfarenhet och skapar en värld utan gränser med en gemensam kultur: ”den globala byn”. Genom detta glömmer man att tillgången till information via internet och möjligheten till ökad rörlighet framförallt är begränsade till människor som lever i Väst. Ekonomiska ojämlikheter, fattigdom och mycket selektiva visum- och gränskontroller i Europa innebär att människors omtalade och firade rörlighet och tillgång till information till stor del är begränsade till människor i västvärlden. På samma sätt är tanken om att globalisering nödvändigtvis skapar en gemensam världskultur etnocentrisk. Enligt denna världsbild beskrivs människor i Syd som passiva mottagare av den västerländska moderniteten och livsstilen. Som flera författare visat innebär globaliseringens processer inte en ensidig homogenisering, utan hybridisering (uppblandning) där olika influenser på ett aktivt sätt tolkas och omtolkas och införlivas med lokala traditioner.
Det är viktigt att förstå hur etnocentrism, genom maktrelationer i samhället, upprätthåller rasism och annat förtryck. Man kan inte endast se etnocentrism som en ofarlig och oskyldig brist på kunskap och information. Ett sådant perspektiv innebär att man osynliggör hur etnocentrismen upprätthåller rasismen. Ett exempel på detta kan hämtas från den feministiska debatten. Den dominerande feminismen, ibland kallad den västerländska feminismen, har under lång tid fått kritik för att vara just etnocentrisk. Vita, heterosexuella medelklasskvinnor i Väst har, utifrån sin specifika utgångspunkt och erfarenhet, skapat en enhetlig bild av Kvinnan, enligt antagandet om kvinnors universella erfarenhet av manligt förtryck. Genom detta osynliggör man inte bara andra kvinnors erfarenhet. Man osynliggör även relationen mellan sexism och rasism och det sätt på vilket även vita kvinnor reproducerar rasismen och deltar i rasistisk praktik.
Litteratur
Amin, Samir (1989) Eurocentrism. London: Zed Books.
Augé, Marc (1982) The anthropological circle: symbol, funktion, history. Cambridge: cambridge University Press.
Collins, Hill Patricia (2000) Black Feminist Thought. New York: Routledge.
Frankenberg, Ruth (1993) The Social Construction of Whiteness. London: Routledge.
Paolini, Albert (1999) ”Globalisering”, i Eriksson, Catharina, Eriksson Baaz, Maria och Thörn, Håkan (red.) (1999) Globaliseringens Kulturer: Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora: Nya Doxa.
Shohat, Ella (1994) Unthinking Eurocentrism: multikulturalism and the media. London: Routledge.