Begreppet främling används för att benämna en person som inte anses tillhöra en viss grupp. Begreppets innebörd bestäms av hur gruppen definieras. T.ex. i förhållande till kyrkligt avgränsade hemorter är en som kommer utsocknes främling; i förhållande till en viss släkt är den som varken är född eller ingift främling; i förhållande till nationen är en utlänning främling; i förhållande till en sekt är en oinvigd person främling, osv. Främlingsbegreppet antyder att personen är obekant, exotisk eller på annat sätt främmande och kan vara laddat med fientliga och/eller erotiska undertoner.
I militära sammanhang används begreppet som synonymt till fiende eller obehörig. När interna konflikter i ett samhälle (särskilt i nationalstater) antar formen av att vissa grupper utpekas som främlingar, särbehandlas på ett ofördelaktigt sätt eller utsätts för våld, talar man om främlingsfientlighet. Främlingsfientliga ideologier talar ofta om att främlingar hotar att förorena eller skada den egna kulturen – som i allmänhet anses vara högre stående än främlingens – genom rasmässig eller kulturell blandning. Enligt sådana synsätt är främlingars närvaro orsaken till de sociala konflikterna och dessa kan lösas antingen genom att främlingarna assimileras eller avlägsnas.
Andra definitioner
Främling i världen: I en rad religiösa sammanhang, bland annat inom kristendomen, talas det om främlingskap i världen. Innebörden är att man vistas i den materiella världen och ingår i dess sociala sammanhang, men egentligen tillhör den andliga eller himmelska världen. Främlingskapet är i detta fall ett livsideal.
Främling i sitt eget land: Detta slags främlingskap syftar på en situation då en medlem i en grupp upplever avstånd i förhållande till gruppen eller avviker från den i fråga om beteende, synsätt, värderingar osv. Det kan vara socialt (personen bemötts som en främling) eller psykologiskt (personen upplever sig som främling).
Främling för sig själv: Detta begrepp, viktigt inom modernt tänkande, syftar på en splittring hos människan som uppkommer som ett resultat av civilisationsprocessen. Enligt 1700-talsfilosofen Rousseau blir människan främling för sig själv i och med att äganderätten utvecklas. I ett marknadssamhälle eftersträvar människor att ackumulera rikedomar snarare än att tillfredställa sina behov, de förlorar kontakten med sig själva och därför också sin kapacitet att känna och visa medlidande.
Enligt den psykoanalytiska teorin hör upplevelsen av främlingskap för sig själv till den enskilda människans utveckling. Det är en produkt av spädbarnets traumatiska separation från modern (omvärlden) och människans beroende av de andras blick för sin självuppfattning.
Problematiken
Globaliseringsprocessen och den mångfald av kulturella och etniska identiteter som kännetecknar nutidens politiska gemenskaper för med sig speciella former av främlingskap. Västvärldens koloniala historia har lämnat ett arv av schablonbilder av främlingen som både hotfull och underlägsen.
Föreställningen om västerlandet/den vita rasen som mer civiliserad än andra raser och kulturer – som tjänade som legitimering av kolonialistisk exploatering och förtryck – präglar nu förhållandet till invandring och s.k. minoritetskulturer i Europa. Genom att tilldela invandrare och deras barn rollen som underlägsna främlingar skapas en hierarkisk ordning mellan äkta och oäkta medlemmar i den politiska gemenskapen (enskilda nationalstater, EU). De som inte betraktas som ”riktiga svenskar”, ”riktiga fransmän”, osv. framstår som ”problem” och deras närvaro som onaturlig. Det interna främlingskapet som på detta sätt skapas inom Europa befaras av många analytiker utmynna i våldsamma konflikter, men den kan också hota de politiska systemen på ett tystare sätt, t.ex. genom att undergräva grundläggande demokratiska principer såsom likhet inför lagen, lika villkor samt lika rättigheter och skyldigheter för alla medlemmar i den politiska gemenskapen.
Litteratur
Azár, M. (2001) Frihet, jämlikhet, brodermord Främlingskapets anatomi. Eslöv : B. Östlings bokförl. Symposion.
Bauman, Z. (2000) ”The making and unmaking of strangers” i Werbner, P. & Modood, T. (ed) Debating Cultural Hybridity: Multi-Cultural Identities and the Politics of Anti-Racism. London: Zed Books.
Kristeva, J. (1997) Främlingar för oss själva. Stockholm : Natur och kultur.
Sassen, S. (2001) Gäster och främlingar. Göteborg: Daidalos.