0

Irene Molina – Vad är boendesegregation och hur kopplas det till rasifiering?

Professor Irene Molina har introducerat begreppet rasifiering i svensk forskning. I denna intervju berättar hon vad rasifiering betyder, samt hur vi kan förstå och använda begreppet.

Irene Molina är professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet. Hon har sedan 90-talet forskat om etnisk boendesegregation och inom Sverige, varit ledande med sin grundläggande forskning i ämnet. Hon har slagit hål på den tidigare sanningen om att segregationen beror på kulturella skillnader och att människor väljer att bo i samma områden som andra från samma hemland. Irenes forskning visar tydligt att segregation beror på rasism och att den inte bara påverkar var du bor, utan att den påverkar hela ditt liv. Det är en konsekvent ojämn fördelning av resurser som skapar en mycket stel social polarisering i samhället. Irene berättar också att segregationen påverkats av nyliberalismen och att det, tack vare den, skett ett skifte från ”welfare” (välfärd) till ”warfare” (krigsföring) i relation till stigmatiserade bostadsområden. Vi får också lära oss att skilja på bostadslöshet och hemlöshet under den här intervjun.

 

Producerad av Antirasistiska Akademin, år 2017, med stöd av MUCF.

Projektansvarig och intervjuare
Adrián Groglopo – Ordföranden för Antirasistiska Akademin och lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet

Foto och klipp
Sergio Joselovsky

Projektassistent
Talía Murillo

0

En diagnos av rasism och demokrati i Sverige – trailer för Antirasistiska Akademins intervjuserie (2017)

Äntligen är den här: TRAILERN för ArAs historiska intervjuserie!

ArA har under året 2017 arbetat med en intervjuserie på 16 avsnitt där forskare och aktivister intervjuas om hur rasism, demokrati, politik och samhället ser ut idag i Sverige utifrån deras olika perspektiv och expertis. Projektet handlar om att fånga, granska och belysa läget i Sverige idag, att ställa en diagnos, och att utifrån det kunna börja prata om sätt att behandla och möta dem djupt liggande bekymmer som finns och strukturer som praktiseras.

Serien kommer att lanseras gradvis under hösten 2017 och våren 2018 på vårt YouTube-konto samt här på ArAs hemsida.

Intervjuade:
Aftab Soltani – Hayat Kvinnorörelse
Diana Mulinari – Lunds universitet
Edda Manga – Mångkulturellt Centrum
Emma Dominguez – Megafonen
Fatima Doubakil – Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén
Irene Molina – Uppsala universitet
Kitimbwa Sabuni – Afrosvenskarnas Riskförbund
Maimuna Abdullahi – Antirasistiska Akademin
Mattias Gardell – Uppsala universitet
Paulina de los Reyes – Stockholms universitet
Rashid Musa – Sveriges Unga Muslimer
Sabrin Maysa Jaja – Pantrarna
Tobias Hübinette – Karlstads universitet
Ulrika Dahl – Uppsala universitet
Ylva Habel – Uppsala universitet

År: 2017
Projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo – Antirasistiska Akademin & Göteborgs universitet
Projektassistent: Talía Murillo
Foto och klipp: Sergio Joselovsky
Med stöd av MUCF

ArA i Almedalen

Rasismen i offentligheten – Vad säger politikerna?

Hur kan man tolka glappet mellan vad som är vardagen för de rasifierade migranterna och det politiska språket? Hur kommer vi åt diskriminerande strukturer utifrån denna undvikande retorik? Vad säger politikerna? Vad bör antirasisterna göra?

Rasistiska uttalanden och uttryck och en politisk integrationsagenda dominerad av ”skyll på offer retoriken” blir mer och mer accepterade i offentliga sammanhang. I det politiska språket talas det mer sällan om rasism och allt oftare om ”invandringskritik” och ”främlingsfientlighet”. I stället för att politiker och forskare frågar sig hur vi motarbetar rasismens strukturer får vi gång på gång höra frågan ”hur mycket kostar invandringen?” Hur kan man tolka glappet mellan verkligheten för de rasifierade migranterna och det politiska språket? Vad säger politikerna? Vad bör antirasisterna göra? Forskare och medlemmar i Antirasistiska akademin samtalar med politiker om dessa frågor.

Från Almedalen: Om att sätta förorternas problematik på den politiska agendan

Arrangör: IBF Uppsala universitet och Föreningen Antirasistiska akademin
Dag: 30/6 2014 15:00 – 16:00
Plats: Uppsala universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3

I de högt segregerade svenska städerna är många av förorterna från miljonprogramtiden hem för de människor som alltför ofta talas det om men alltför sällan betraktas som politiska subjekt. I diskussionen ämnar arrangörerna att öppna Almedalen för de politiska debatter som förs i det lokala samhället, i de svenska förorterna, platser som ofta glöms bort av ”den stora politiken”. Förorternas Almedal arrangeras i ett samarbete mellan Uppsala universitet och föreningen Antirasistiska akademin. Ekonomhistorikern Paulina de los Reyes från Stockholms universitet och ArA presenterar den nyutkomna rapporten ”Bilen brinner men problemen finns kvar” om händelserna i Husby maj 2013; Samson Beshir från ArA presenterar rapporten om Afrofobi utkommen 2014 där flera politiska krav formulerades; Valerie Kyeyune Backström berättar om organisationen Rummet, ett alternativt forum för att bedriva kampen mot rasism. Diskussionen leds av kulturgeografen Irene Molina och idéhistorikern Edda Manga.

Se seminariet här!

Medverkande:
Irene Molina, Professor i kulturgeografi, Uppsala universitet. 

Paulina de los Reyes, Professor i Ekonomisk historia, Stockholms universitet. 
Edda Manga, Fil Dr i Idé- och lärdomshistoria, Antirasistiska akademin ArA. 
Samson Beshir, Juridik student, Antirasistiska akademin ArA. 
Valerie Kyeyune Backström, Skribent, Rummet.

ArA anmäler tv-programmet Jenny Strömstedt på Tv4 för etnisk diskriminering

Till TV och radio granskningsnämnden

Föreningen Antirasistiska akademin anmäler härmed Tv4 och programmet ”Jenny Strömstedt” Avsnitt 9” från den 21 april 2013 för ras- och etnisk diskriminering och kränkning under en öppen sändning. I programmet står en naken asiatisk man i studion framför programledaren Jenny Strömstedt och sångerskan Maja Ivarsson, samt övriga gäster, alla vita; hans kropp blir analyserad, kommenterad och granskad. Programmet var tänkt som en motreaktion till det danska TV-programmet “Blachman” som ansågs sexistiskt nedvärdera en människa framför TV-kamerorna. Meningen sägs ha varit att visa hur mäns makt över kvinnor konstrueras. Programmet sägs också ämna sätta igång en debatt om könsmaktsordningen. Men programmet i den svenska versionen utgör en rasistisk kränkning snarare än en föreställning om omvänd sexism i och med att en grupp vita personer i maktposition kommenterar en asiatisk mans nakna kropp. Om syftet var att vända på könsmakts-ordningen, varför användes då inte en vit mans kropp? Genom att en asiatisk mans kropp används som representation, framställs det som att det är de asiatiska männen – inte den vita svenska mannen- som upprätthåller könsmaktsordningen i Sverige. Inslaget i programmet är klart rasistiskt och påminner om den rasbiologiska traditionen att mäta, observera, diagnosticera och experimentera med icke-vita kroppar. Detta gjordes under institutionaliserade former när det rasbiologiska institutet i Uppsala (1922-1945) hade sin forskningsverksamhet kring studier om påstådda biologiska rasskillnader. Programmets producenter och programledare har använt sig av en liknande praktik och därmed spridit budskapet om att det fortfarande står i de vitas rätt att iaktta, kommentera, studera, analysera och utreda offentligt icke-vita kroppar. Detta bör förstås i en tid då rasistiska uttryck har florerat återigen via media kanaler, politiska kommentarer och riksdagspartier. Vi ser mycket allvarligt på att TV4 med dess ledning och personal nu väljer att sprida ut grova uttryck av rasism fastän kanalen under en lång tid har tagit ställning mot rasism.