Studenter på Malmös universitet, vid fakulteten för Hälsa och samhälle, har uppmärksammat och klagat på brister i hur frågor om rasism tas upp inom utbildningen. Bristerna ligger i hur frågan tas upp av lärare, mångfalden bland lärarpersonalen och att en del studenter har hoppat av programmet på grund av rasistisk pedagogik och försök att tysta ner deras röster. Ledningen påpekar att utbildningen har ”obekväma” frågor som studenter bör konfronteras med i en högskoleutbildning.
Antirasistiska Akademin vill värna om att ingen student eller lärare ska utsättas för rasism eller etnisk diskriminering, oavsett vad ledningen anser vad som är ”obekväm” eller inte. För vem eller vilka menar fakulteten är, att utsättas för rasistiska påhopp, uttryck och pedagogik, en icke obekvämt fråga i så fall?
Det finns en mängd akademiker och universitetsstudenter med migrant bakgrund och från etniska minoriteter som vardagligen behöver stå ut med diskriminerande behandlingar, kränkningar och direkta fysiska attacker, både inom universiteten och utanför dem. Alla dessa bär med sig erfarenheter som fakulteten, lika mycket som resten av universiteten i Sverige, skulle behöva ta del av för att införa utbildningar i teorier om rasism som berör olika samhällssektorer, samt prioritera forskning om hur rasismen uttrycks och organiserar samhällets resurser, makt och inflyttande.
Vi ser med stor bekymmer den utveckling som sker inom svenska universitet i att förminska frågan om rasism och diskriminering till en ”obekväm” fråga som bara ”känsliga” rasifierade studenter och personal upplever. Vi ber fakulteten att göra en etisk insats i en av de mest akuta frågor som vår tid kräver i en värld där högerextremism, konservatism, anti-invandring-politik och antifeminism tar plats.